Sammanfattning av nätverksträffen 21/9

Först av allt måste vi säga hur glada vi känner oss över att se hur nätverket utvecklas från nätverksträff till nätverksträff. Även om vi bara existerat i strax över ett halvår och arrangerat två nätverksträffar växer antalet anhängare hela tiden. Något vi bara kan tolka som att det finns ett mycket stort intresse för ämnet och att det som nätverket gör både är givande och viktigt.

Nu i onsdags arrangerade vi en ny nätverksträff i Sensus lokaler i Göteborg och denna gång var organisationen Köttfri måndag inbjudna som gästtalare. Nätverket – Lärande för hållbar utveckling bjöd återigen på dryck och smörgåsar till deltagarna medan Johan, kvällens värd, förklarade att hans förvirrade uppträdande berodde på att han dagarna innan blivit pappa och ännu inte återhämtat sig från de emotionella svallvågor det innebar. På grund av detta blev presentationen av nätverket och kvällens dagordning inte fullt så tydlig som den kunde varit. Detta beklagas givetvis men hade under omständigheterna rimliga skäl.

Efter att ett par praktiska detaljer hade ordnats kunde Köttfri måndags Stina äntra scenen till toner av Paul McCartney för att berätta mer om organisationens arbetsmetoder och syfte. Presentationen delades upp i ett flertal olika kategorier som dels diskuterades deltagarna emellan och dels redogjordes av Stina själv med rötterna i vegetarianismen. Kategorierna var bland annat miljö, klimat, hunger, människorätt, hälsa och djurrätt. Under den timme som Stina hade till förfogande ställdes många frågor kring presentationens statistik och ett flertal intressanta perspektiv till tals. Som avslutning visade Stina en kortfilm som väldigt enkelt sammanfattade det hon talat om och som varit henne mycket inspirerande.

När Stina var klar tog Johan över och deltagarna fick först diskutera vad begreppet hållbar utveckling innebär för dem och sedan hur samma begrepp kan kopplas samman med de intressen som organisationen Köttfri måndag driver. Kopplingarna mellan vegetarianismen och hållbar utveckling visade sig snabbt vara många och som en av deltagarna uttryckte det är en köttfri dag i veckan ett mycket enkelt koncept att ta till sig som dessutom skulle kunna göra en dramatisk skillnad. En fråga som dock hängde kvar i luften var vilka som skulle tjäna på en sådan förändring, och vilka som skulle förlora på det.

Slutligen fick det pedagogiska avsnittet på grund av tidsbrist presenteras i rekordfart. Även om endast ett fåtal insett det hade nätverksträffens deltagare genomgått ett flertal pedagogiska presentationstekniker och övningar. Dessa presenterades snabbt och sedan fick deltagarna själva bidra med förslag på sätt att arbeta med hållbar utveckling och vegetarianism. Resultatet var följande:

  • Musik & film: Många personer som är vana föreläsningsdeltagare, t.ex. studenter och elever, uppskattar sådant som bryter mot den ”normala” undervisningen. Att spela ett stycke musik, visa en film eller sjunga ett stycke av sin presentation kan framgångsrikt användas för att skapa nyfikenhet, förmedla en känsla eller sammanfatta ett budskap. Det är dock viktigt att musiken eller filmen på ett eller annat sätt är relaterat till det aktuella ämnet.
  • Powerpoint: Att göra en bra powerpoint, eller liknande, är en konstform som kan ta en livstid att bemästra. I en skicklig talares händer kan en powerpoint höja en föreläsning till skyarna men man måste vara på sin vakt så att inte powerpointen blir viktigare än lyssnarna, ämnet eller du själv som talar. En powerpoint får aldrig ersätta talaren när det kommer till innehåll utan skall endast bistå i förmedlandet av ett budskap. Vanliga misstag är att powerpointen innehåller för mycket text och/eller för många slides, för en timmes föreläsning kan det räcka med sex stycken slides med bara ett ord eller en bild på varje. En talare som haft gott om tid på sig till att förbereda sin presentation skulle kunna använda en film istället för en powerpoint, något som kan vara oerhört effektfullt men som även ställer enorma krav på tajming.
  • Bikupa: Denna övningen har fått sitt namn från hur det bör låta när man använder den, det skall surra i lokalen som om det var en bikupa. Övningen är oerhört enkel och går ut på att deltagarna parvis, gärna någon de inte känner, diskuterar en fråga som föreläsaren bestämmer. Syftet är att snabbt få igång en diskussion där deltagarna själva får formulera sina tankar och kanske utbyta lite tankar med en tidigare okänd person. När bikupan ”tystas” kan man antingen avsluta övningen helt eller fortsätta med att låta deltagarna berätta i helgrupp var de pratade om. Ifall man vill lyssna på deltagarna är det viktigt att varje deltagare får säga några ord så att ingen känner sig förbisedd eller utanför.
  • Smågrupper: Övningen liknar bikupan väldigt mycket med skillnaden att grupperna består av fler än två personer. Nästan alltid leder detta till någon form av konflikt gällande värderingar, intressen eller åsikter och därför måste smågrupper ges längre tid på sig att diskutera än vad bikupan får. Dessutom är det viktigt att alla deltagare får berätta vad de tänkt så att inte någon självutnämnd grupprepresentant endast presenterar vad denne tyckte var viktigt och intressant.
  • Värderingsövningar: Bland annat 4-hörn, se sammanfattningen från förra nätverksträffen, och Linjen. Linjen fungerar som så att övningsledaren pekar ut en vägg i rummet som ”jag håller helt med” och motstående vägg som ”jag håller inte alls med”. Övningsledaren läser sedan upp ett påstående varpå deltagarna tar ställning till detta genom att skall placera sig på en linje någonstans mellan väggarna. Deltagarna får sedan var och en motivera sina positioner och förklara hur de tänkt. En variation av linjen som är anpassad till nätverksträffens tema är att övningsledaren skriver ut bilder på ett antal olika djur, allt från söta husdjur till obehagliga skadedjur till djur som ingår i mejeri- och köttproduktionen. Varje deltagare tilldelas sedan varsin bild och deras uppgift blir att på en linje värdera djurets liv i förhållande till andra djur, låt sedan varje deltagare ge uttryck för sina tankar och diskutera resultatet i helgrupp.
  • Lekar: Lekar är förvisso ett oerhört brett begrepp men är samtidigt ett mycket viktigt verktyg när det kommer till lärande. Ingen är för gammal, för ung, för välutbildad, för dum, för rik eller för fattig för att lära sig någonting nytt genom lek. Ett exempel som togs upp under nätverksträffen var en helt vanlig stafett mellan två lag där vatten skall förflyttas från en behållare till en annan som befinner sig en bit bort från den första. Det ena laget får en mugg till sitt förfogande men det andra laget får två med instruktionen att de skall ha ett byte mitt emellan de båda behållarna och att de under detta byte måste överföra vattnet från den ena muggen till den andra. Starta sedan tävlingen innan någon hinner klaga. Ganska snart blir det uppenbart att det första laget kommer att vinna medan det enda det andra laget lyckas med är att spilla vatten och blöta ner varandra. Efteråt kan man i helgrupp diskutera hur det kan komma sig att energisvinnet i köttproduktionen kan vara så stor, att det till exempel går ett kilo soja och tusentals liter vatten för att framställa en enda hamburgare.
  • Fysiska hjälpmedel: Ibland kan något vara svårt att förklara saker i endast ord, siffror eller bilder. Deltagarna kan till exempel ha svårt att visualisera skillnaden på ett kilo soja och en hamburgare och då kan det vara bra att ta till ett fysiskt hjälpmedel, att faktiskt ha ett kilo soja och en hamburgare med sig. Andra fysiska hjälpmedel kan vara allt från en skalenlig miniatyr till en barnleksak som i teorin fungerar likadant som dess verkliga förebild. Ett fysiskt hjälpmedel kan också användas för att förstärka känslor då deltagarna får någonting de kan förknippa känslorna till. Bland annat kan känslor kring Mohammed Bouazizis död förstärkas av att en frukt plockas fram. Bouazizi var en 26-årig man som försörjde sig själv, sin mor, sin farbror och sina yngre syskon genom att sälja frukt från en enkel vagn i en ort i Tunisien. Efter att polisen förnedrat honom offentligt och konfiskerat hans fruktvagn satte han sig utanför en lokal myndighetsbyggnad, täckte sig själv med brännbar vätska och satte eld på sig själv. Bouazizis död anses vara den utlösande faktorn till det som idag populärt kallas för Jasminrevolutionen.
  • Laga mat ihop: Ett mycket roligt och socialt sätt att ge människor intresset för och inspirationen till att pröva en köttfri dag i veckan. Det finns många som, även om de uppskattar vegetarisk kost, inte riktigt vet vilka rätter man kan laga och vad man kan ersätta kött med. På internet finns mängder av vegetariska recept att prova och i att testa det i grupp gör det bara ännu roligare. Kika gärna närmare på receptsamlingen på vegetariskt.com för inspiration.

Kvällen avslutades med att Johan tipsade deltagarna om Power Shift som går av stapeln 7-9 oktober samt en metodfestival för lärande om global hållbar utveckling som hålls i Karlstad 24-25 oktober. Nästa nätverksträff kommer antingen en pedagogiskt ansvarig från Fairtrade Sverige för att berätta mer om ett nytt pedagogiskt material de tagit fram eller så kommer den handla om lärandeteorin transformativt lärande som vi på Nätverket – Lärande för hållbar utveckling tror väldigt mycket på. Hjärtligt välkomna då!

Det här inlägget postades i Lärande för hållbar utveckling. Bokmärk permalänken.

2 svar till Sammanfattning av nätverksträffen 21/9

  1. Caroline skriver:

    Det här låter jättespännande! När har ni nästa träff i Göteborg?

    • Johan Bard skriver:

      Vad roligt att du är intresserad! Nästa nätverksträff är planerad till den 2 november och jag skall precis nu skriva ett inlägg så alla andra också får veta det. :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>